Friday, 23 March 2012 ·
Oroligheterna i Mali de senaste månaderna frestar på för ett land som redan har en ansträngd situation. Bara varannan malier har tillgång till rent vatten, bara var åttonde kvinna kan läsa, spädbarnsdödligheten är den femte högsta i världen och medellivslängden är runt 50 år. Flera 100 000 är på flykt från sina hem - antingen inne i Mali eller till grannländerna.
Det här är det sista Mali behöver.
Det Malis folk behöver är vårt stöd.
Motkraften är kulturen och framför allt musiken. Därför fortsätter Sweden Mali Voices sitt arbete. Vårt mål är ett löpande utbyte med återkommande festivaler i Jämtland och i Mali. Musiker från respektive land deltar i varandras festivaler.
Förutom musiken fokuserar utbytet också på annan kultur, som hantverk, kvinnor och barns situation och möjligheter i Mali. Vårt mål är också att kunna etablera ett vattenprojekt tillsammans med byn Koima utanför Gao.
Den osäkra situationen nu i Mali gör att planerna på en festival blir annorlunda än vad som varit tidigare år. Det blir ingen festival på Fröjdholmen den här sommaren, men vi hoppas kunna ordna något spännande och angeläget i Östersund. Därför - bocka för första helgen efter midsommar i din kalender. Och håll koll på den här hemsidan !
Tuesday, 19 October 2010 ·
Jaha, då sitter man här igen och längtar efter nästa upplaga av Swe/Mali voices. Det var ju så underbart. För tredje gången i rad har MC Talka Touré och Reidun Runsten lyckats med konststycket att fixa den överlägset bästa musikfestival jag varit på. För mig som älskar musik från Mali är det ju lite Mecka-feeling, men det är mer än så. Stämningen… så bra. Och att få stå där mitt i smeten och spela in, shit, det kan inte bli bättre!
Jag hade förmånen att få bo hemma hos Reidun från måndagen under festivalveckan. På onsdagsmorgonen kom musikerna från Mali. Det blev ett kärt återseende med Sidi Touré som hade sin gitarrist Oumar Kanoté med sig och det dröjde inte länge förrän de plockade upp sina gitarrer och började spela. Efter några låtar ansluter Sadio Sidibé med Drissa Sidibé på kamele ngoni och Abba Cissé på djembe och partyt har börjat. Det blir åtta magiska låtar inspelade och jag är så lycklig att det trillar några tårar.
En stund senare traskar vi iväg till Stortorget där tre konsthantverkare från Mali har lagt ochhängt fram sina vackra smycken och väskor med mera. Det hålls tal av bland andra Allan Strömberg från Malis konsulat i Stockholm och av Ingrid Printz, länskulturchef. Naturligtvis får också musikerna ett första tillfälle att glädja oss med sång och musik, och, skulle det visa sig, fantastisk dans av Sadio. Hon gav sig snart ner från scenen och började dansa på torget.
Stor succé!
På eftermiddagen dyker så sambaorkestern Yakumbè upp med halva gänget och börjar spela uppe på gågatan och vandrar ner till torget spelande sina många olika sjok av rytmer. Yakumbè väcker stor uppmärksamhet, folk blir påtagligt glada, ingen kan stå still, fötter rör på sig, huvuden nickar i takt och kameran åker naturligtvis fram och dansande delar vi ut de sista av de femhundra reklamflyers som ABF har sponsrat.
På torsdagen invigs festivalen på Fröjdholmen med Yakumbè, nu tretton till antalet, som vandrar från entrén och ner till stora scenen. Sadio deltar till allas förtjusning med sin dans, kameror plockas fram igen och bättre kan man väl knappast inleda en musikfestival, dans och glädje från första stund! Uppe på scenen inväntar MC de sista takterna från Yakumbè och håller sedan sitt invigningstal. Med kärlek och allvar försätter han oss i en skön känsla av att det här är precis rätt ställe att befinna sig på just nu.
Av torsdagkvällens övriga musik minns jag bäst Podge som gör sin sista (?) spelning. Tungt med distad bas av Michaela och tunga trummor av Sonja. Svårt att beskriva denna egensinniga rock/pop-musik. Måste upplevas. Platta finns.
Fredagen bjöd på en rad sköna musikupplevelser, t.ex. Kraa, ett gäng unga kvinnor som spelar modern svensk folkmusik i rockig stil. Mysticman spred också den där sköna här- och-nukänslan igen. Sedan röjde General Knas igång och lite senare Lamine Cissokho från Senegal med sina två bröder. Lamine och lillebror Abdu spelar den västafrikanska harpan kora. Mellanbror Bambo spelar yembe och kalebass och svenske Johan spelar bas. Bröderna Cissokho kommer från en musikerfamilj och spelar många traditionella låtar men även låtar komponerade av Lamine. Stort jubel blev det bland musikerna från Mali när Lamine spelade klassikern Mali Sadio. Sidi klev lyckligt upp på scen och sjöng ett par verser.
Senare på kvällen var det dags för Sadio på stora scenen. Med sig hade hon Drissa på kamele ngoni, Abba på djembe, Bambo på kalebass och Oumar på gitarr. Sadio är från samma trakt i Mali som Oumou Sangaré, och det hörs. Samma typ av melodier. Det blev en härlig tillställning med svensk publik som dansade på och framför scenen. Jag minns ett otroligt solo av Drissa där han showar på Jimi Hendrix-vis och spelar bakom ryggen. Han får fram otroliga bluesglidningar på sina strängar, gnisslingar, och det är en sagolik teknikuppvisning så man bara tappar hakan fast man redan vet att de är så jäkla bra musiker.
Lördagen bjöd inledningsvis på den numera traditionella fotbollslandskampen. I första halvlek kunde Mali inte ställa upp med fullt lag så enligt opentheborder-principen lånade vi ut lite spelare. Om jag minns rätt stod det 4-1 till Mali i halvtid och matchen slutade med en vinst med 10-9 för Mali, där MC stänkte in fem mål.
Efter matchen får Oumar tag på Björns ukulele och börjar spela en liten blues från Segou, Drissa hänger på och sjunger, Papa S ansluter och börjar berätta om Mali och Swe/Mali voices. Sadio och Sidi vill också vara med och sjunger några verser omväxlande med Drissa och Papa S och efter fem-sex minuter är det värsta partyt igen!
På stora scenen spelar sedan Oumar Kanoté en blandning av egna och andras låtar. Denna unga gitarrist kommer utan tvekan att gå till historien som en av de stora songhoi- gitarristerna. Med sig har han på trummor Robin Cochrane, denna fantastiska slagverkare som höll igång fem olika band under festivalen, Joel Brännlund på bas och Abba på djembe och kalebass.
Några timmar senare var det dags för MC Talka och Papa S som underhöll oss i nio nummer. De har fantastisk kommunikation med publiken och alla blir lyckliga. MC avlöstes därefter av Abjeez som gör en väldigt bra konsert.
Live-musiken avslutas sedan med Sidi Touré som bjuder på vodoo-blues från sin hemstad Gao, Oumar är i sitt esse och fullkomligt lysande. Han får mycket utrymme av Sidi, har tre solon i varje låt och är intressant hela tiden. Det är inte klokt! Och sådana låtar han gör Sidi, vilka melodier och vilket gitarrkomp. Och hans magiska röst… I mina öron är han en av de största bluesartisterna någonsin. På scenen finns även Abba på rytmer och Michaela som fått hoppa in på bas. Rutinerad och begåvad som hon är sköter hon det förträffligt. Konserten avslutas med Sidis version av Ali Farka Tourés låt Amadraj, och självklart är det en perfekt avslutning på detta tredagarsparty.
För den danssugne återstod nu discot. Om man inte var sugen på att dansa så blev man det när Mohammed lirade den ena suveränt medryckande danslåten efter den andra. Utmattad vacklade jag sedan med MC och Papa S till campingen för några timmars sömn. Trodde jag. Istället hamnade vi på ett musikparty med en stor samling av de svenska musikerna som deltog på festivalen. Mysticman, Abjeez-systrarna, Joel, Robin på ölburk, Papa S, Jimmy med flera med flera, samlades kring en brasa och jammade fram några minnesvärda låtar. Ett underbart slut på en underbar festival.
Mina inspelningar finns nu att köpa. Jag har komponerat två volymer med malimusiken och tanken är att sprida denna fantastiska musik samtidigt som man stödjer musikerna ekonomiskt. De får en tia var per platta, resten går till föreningen. Plattorna kostar 150 kronor styck plus porto. Så beställ nu och tänk på att det snart är jul. Och på att brorsan snart fyller år och polar’ n som just köpt en ny stereo och behöver något vettigt att lyssna på, och så vidare. För att beställa skivor: ring mig (Håkan) på 073 7018485 eller maila hakan.arnell@bredband.net
Avslutningsvis var det himla kul att träffa nya och gamla vänner. STORT TACK TILL ALLA SOM SLET MED FESTIVALEN!
MaliHåkan
